Guldhistoria – studieresa

Jag gillar historia, och den passionen har lett mig till många olika typer av helt otroliga resor runt världen. Därför var det helt givet att jag skulle resa till Missisippi i guldletandets fotspår efter att ha sett en dokumentär om Dahlonega.

Resan bokades direkt, till och med innan  jag kollat vilka möjligheter det fanns för att faktiskt upptäcka områdets historia, men den delen hade jag inte behövt oroa mig över. Genom en reseapp hittade jag ett mysigt litet hotell m ed guldrush-tema.

Guld upptäcktes för första gången i Dahlonega-området 1828, tjugo år före guldrushen i Kalifornien. När det upptäcktes var det helt av misstag, när en rådjursjägare, Benjamin Parks, snubblade över en sten 2,5 mil söder om vad som nu är Dahlonega. Han tittade på den och den var full av guld. Inom ett års tid hörde cirka 15 000 gruvarbetare om det och skyndade sig att söka lite guld åt sig själva. Vid den tiden fanns det så mycket guld i och runt Dahlonega att det låg ovanpå marken och hade tvättats bort från bergssluttningarna under århundraden.

Guldlycka

De första gruvarbetarna var de lyckliga som kunde plocka upp guldet för hand. Men ganska snart var allt lättfångat guld borta, så gruvarbetarna gick till bäckar och floder på jakt efter mer guld. Men allt de hade vid den tiden var guldpannan. Först fungerade guldpannan ganska bra, men efter ett tag blev det nästan omöjligt att tjäna pengar på det. Guldpannan blev sedan ett sätt att testa först för att se vad som fanns där.

För att tjäna pengar på det utvecklades en slusslåda för att gå igenom mer material på kortare tid. Det handlade om att låta tyngdkraften göra jobbet. En slusslåda var inget annat än ett långt tråg med ett räffelsystem i mitten. När materialet sköljde ner i mitten skulle tyngre guld och svart sand (järnoxid) sedimentera till botten och bilda ett koncentrat medan det lättare materialet tvättade ut den nedre änden. Koncentratet skulle sedan panoreras för guldet.

Med 15 000 män som grävde upp bäcken och flodbäddar försvann det lätta guldet snabbt, så de var tvungna att söka någon annanstans efter mer guld. 1845 fick Nathan Hand idén att det måste finnas ett bättre sätt och han hittade ttn. Med hjälp av en serie rör och diken kan gravitationen användas för att tvätta bort berg och få mer material att mata in i slussarna. Det huvudsakliga hydraulsystemet involverade ett rör- och dikessystem som sträckte sig över 26 mil. Allt vatten skjuts upp genom ett munstycke på 5-6 tum (en vattenkanon eller en hydraulisk jätte) det sköts upp vid bergssidan för att skapa glidande lera som tar det guldbärande materialet som tvättar ner direkt i slusslådorna uppradade längst ner. En serie reservoarer byggdes också. När en reservoar hade förbrukats var det dags att rengöra slusarna medan vattnet byggde upp igen.

Den riktiga guldgruvan börjar

Omkring 1880 nåddes hård sten på det som nu kallas Consolidated Gold Mine Property. Efter flera års test av kapten Ingersoll, Antonio och andra bestämdes sedan vad som gav guldet till omvärlden. Inte vener av guld utan vener av kvarts som innehåller guld. Teorin säger att till och med den fasta stenen är skiktad i vikt när den fortfarande är i smält tillstånd. De tyngre metallerna som guld och järn stannade kvar i områdets tyngsta sten, kvarts. De flesta kvartsådror som innehåller guld är i genomsnitt 2-3 tum tjocka, om de är så stora.

På Dahlonega-sidan av berget hittade en man som heter Knight ett område där flera extremt stora vener gick tillsammans och bildade en jätteven. En så stor att den inte mättes i tum utan i fot, 22 fot tjock, fortfarande idag en av de största venerna av kvarts som upptäckts i världen som innehåller guld. Snart visade sig det enorma vensystemet gick nedför en 45 graders vinkel på väg djupare under jord och under vattnet. Efter en kort paus fortsatte brytningen av venen när en grupp nordliga investerare köpte upp 7 000 hektar mark runt upptäckten och alla mindre gruvor med den och bildade Dahlonega Consolidated Gold Mining Co. år 1895.

1906 rapporterades det att vara det allra första försöket till systematisk, djup, underjordisk gruvdrift i öster och blev snabbt en legend även under sin egen tid.

 

Sen då?

Oavsett orsaken, priset på guld för lågt, guldet fastnar i järnet vilket gör det för dyrt att bryta. Material som inte produceras tillräckligt snabbt för 120-stämpelfabriken, eller lurar bland investerarna, övergav tunnelsystemet helt i 75 år tills nytt liv infördes av en kolgruvefamilj från Kentucky som ville byta yrke efter flera generationer.

Idag inbjuds besökare till Dahlonega att se själva ”Glory Hole”  (den stora venen) genom guidade turer året runt där guiderna är öppna för frågor om guldbrytningshistorien i Dahlonega-området och den största guldbrytningsverksamheten som någonsin etablerats öster om Mississippi Flod.

Utan att överdriva så kan jag säga att jag fick ut det jag ville av resan, gjorde även  en del egna utflykter och vandringar. Annars fanns det inte så mycket i övrigt som passade mig omkring hotellet, jag är nog lite väl nöjd med att vara själv. Jag njöt av egentiden på hotellrummet och passade på att lösa korsord på Korsord, tävla i ord på Betapet och känna spänningen på Pokerstars casino.

Guldgruvan

Comments are closed.